Man märker så lätt....
Så var det dags igen, gå igenom en ny medicinering.
Nya mediciner med förhoppningsvis nya möjligheter.
Men först ska man genom gå en process med att minska de gamla medicinerna inför de nya.
Och mycket som märks när man gör de för jag kommer tillbaka till mitt gamla konstig jag som innan när jag inte hade medicinen.
Lätt irriterad, kan skratta massa men sen nästa sekund näst intill gråta.
Om jag inte skrattar och gråter samtidigt.
Tankarna bra flyger iväg och jag börjar grubbla över allt.
Men bäst hålla ut ca 3 veckor tills den nya medicineringen börjar igen.
När man pratar med människor om att man har en psykiskohälsa får iallafall jag som fråga "aha, så du är en sådan som skadar dig ?"
Och de enda man svarar är " nej det gör ja inte."
Men nu när jag tänker efter så både ja och nej , även om det inte är fysiskt så psykiskt. Alla de tankar jag har om mig själv är stort sätt som en "frisk" människa, man tvekar på sig själv och utseendemässigt tycker man inte om sig själv men när jag mår som allra värst så skadar jag i själv genom att mig själv förnedrande kommentarer.
Det är något jag personligen jobbar med varje dag.
Innan jag hade fick den hjälpen jag behövde så kunde jag gå förbi en spegel och stanna upp och bara säga till mig själv vad ful du är klart att ingen vill med dig att göra.
Men ska tillägga att jag gör inte de längre, jag härbärgera mig så mycket på den fronten. Jag kan mer ställa mig framför en spegel och säga "Fin vader du är, du är snygg" bland annat.
Men tillbaka till medicineringen, jag hoppas att denna medicinen ska hjälpa, ska göra att jag kanske blir mig själv mer igen.
Aja natt tankar kan flyga iväg ibland.....
XoXo
