Karin Magnusson - Kärlek

Karin Magnusson

Dream it , Earn it , Live it

Gulligt Mullig!!

Publicerad 2015-02-19 12:21:57 i Kärlek, Mobbning,

Under hela mitt liv har jag varit obekväm i min kropp. 
Under hela mitt liv har jag haft människor runt mig som på pekat om min vikt.
Detta har gjort mig så osäker och nitt självförtroende har varit på botten totalt.
 
Jag har svält mig själv för att försöka bli av med all överfett.
När självförtroendet var som lägst började jag skära i mina armar. 
Men vad fick jag ut på de?
Inte ett jäkla skit faktiskt!
Förutom mag problem som dom inte kan sätta fingret på.
 
De är först nu 23 år som jag börjat acceptera vem jag är utseendemässigt och börjat gilla de där extra kilorna på mig.
Jag som så många andra har eller går igenom detta. Smala som mulliga personer.
När någon frågar eller påpekar min vikt eller de extra hullet jag har säger jag bara "Jag är gulligt mullig"
Jag har alltså stort sätt i 23 år brytt mig om vad alla andra tyckt och tänkt.
För vad egentligen ?
För att tydligen få passa in, men de var verkligen inte värt de.
Istället har ja dragit på mig magproblem som står härliga till och gör så ja inte kan äta vissa saker.
Varför ska världen vara så ytlig?
Redan i den så kallade 6 årsgruppen i skolan och till och med tidigare mådde jag dåligt över hur jag såg ut,
Jag var inte som alla andra barn, jag tränade minst lite mycket om inte mer än många i min skola.
Jag red och va i stallet varje dag ( utan att gå ner i vikt )
Jag tränade dans flera gånger i veckan från ja va ca 10 år - 16 år inte ett kilo på vågen syntes.
Men nu i efterhand så ser man på många bilder hur snygg kropp jag hade.
Men bara för de dåliga självförtroendet så har jag aldrig sett de själv, jag har alltid "litat" på att de alla andra säger om mig är de som stämmer.
 
De ja gör nu är att tar vara på min kropp, skiter fullständigt i när människor kommenterar eller liknande för jag är fin som jag är.
Ingen ska trampa på mig eller någon annan för vikt.
Jag har rumpa, jag har lår, jag har mage, jag har höfter.
men jag är stolt över hur jag ser ut idag.
 
"VI ÄR GULLIGT MULLIGA"
(Bilden är tagen för syftet till bloggen)

Längtar efter någon...

Publicerad 2014-09-03 02:06:00 i Kärlek,

Hur kan man egentligen längta efter någon så mkt som man aldrig har träffat?

Jag längtar otroligt mycket efter mina barn som jag inte ens skapat än, jag längtar efter min riktiga man som jag inte stött på än.
Kanske är de en gammal vän eller en gammal kärlek , kanske de är någon jag pratar med, kanske det är någon Helsingborg eller någon närmre.
Det är så mycket man inte vet om framtiden, men ändå så längtar man så mycket.

Vem vet jag kanske kommer vara en gammal tant med femtioelva katter som jag inte tål och massa tegelstenar i min väska? vem vet?
Inget jag strävar efter men man vet inte.

Jag längtar iallafall tills jag hittar han med det stora H:et.
Längtar tills jag får ett plus på stickan eller hur jag nu kommer märka de och får veta att jag en dag kommer bli mamma.

Min längtan är så otrolig så jag nästan spricker, för jag kan inte hålla mig längre känns det som.

Men den som lever får se!


Liknande inlägg

Om

Min profilbild

Karin

Född -91, har en nyanställning som fritidsledare genom arbetsförmedlingen. Kämpar med min psykiskaohälsa. Jag skriver öppet om mina tankar och funderingar om olika saker i livet samt min psykiskaohälsa. XoXo

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela