Karin Magnusson

Under månader nu så har jag mått sämre och sämre blir jag med tiden märker jag av.

Ännu en omgång har jag märkt att ja bara vill ligga i min säng och bara vara, vara för mig själv hela tiden.

Klarar inte av folkmassor , Klarar inte av att något i mitt liv går emot mig.

Jag har märkt att de få gångerna jag druckit alkohol nu så har jag till en början sagt att jag ska "ta de lugnt med drickan ikväll" men jag märker att de går inte till så. När ja mår sämre och sämre tar ja tydligen de få tillfällena  till att försöka dämpa ångesten , ilskan och irritationen.

Det är inte bra. Imorgon måndag har ja  bestämt att jag måste försöka få tag på min kurator igen.

För jag känner inte igen mig själv alls längre.

Ena stunden är ja glad andra är ja ilsken och bara vill lägga mig o gråta..

 

När ska detta bli bra igen ?

månader har gått även ett år har gått.

När ska lyckan och glädjen komma tillbaka igen?

 

Jag ber alla om ursäkt som får se de här sidorna av mig, sidorna som jag inte känner igen.

 

Och ja , jag är rädd , är rädd för att sluta känna igen allt i mig.

Jag är rädd för att lita på människor när jag inte litar fullt ut på mig själv igen...

 

Så förlåt för att ja e som jag är, men tyvärr är detta inget jag kan göra åt.